onsdag 7 september 2011

Döda vita män

Trogna läsare känner törhända igen favoritkoftan från Chloé. 
Visst förtjänar den lite tlc? Kanske en lapp i mörkblå mocka skulle ge den nytt liv.

Lite lagom låntagande ur någon närstående, eller möjligen metaforisk, mans garderob kan pigga upp den mest vissna outfit. Det är knappast nyheter men känns extra aktuellt på hösten av någon anledning. Kanske för att manfolket alltid verkar så nöjda i sina kavajer i spänstig Harris-tweed när almanackan visar september. Herrkläder har odiskutabelt sin lockelse, särskilt om man får upp bilder av brittisk överklass på näthinnan. På vissa dapper dames kan som bekant en vit bomullsskjorta eller en välskräddad kostym vara galet galant, och bastanta herrklockor tickar inte bara fram timmar utan också väldigt många boxar - speciellt burna på en riktigt smal handled till ensembler sydda av löjligt tunna tyger.

Men personligen är jag kanske allra mest förtjust i vad som på svenska eventuellt kallas "armbågslapp" men som i min bekantskapskrets uteslutande benämns som patches, vilket inte bara ger en air av brittiska imperiet och intellektuella pretentioner utan också har avgjort mer schvung rent språkligt. Det finns något på samma gång praktiskt och chic med uppfinningen som gör att jag brinner av lust att sy fast dem på alla mina koftor nu genast. Jag vet inte vilka lappar som är finast, de som går ton i ton eller de som helt fräckt är i andra material och färger än själva huvudplagget. Men varför välja?

Nytta och skönhet på en och samma gång; jag häpnar, som så ofta förr, inför vad tidigare generationer var kapabla att hitta på. Kanske är det just kontrasterna som gör lapparna så tilldragande i mina ögon: Inlånade från herrkavajen men måhända allra tjusigast burna på stickad kofta till sidenklänning. En kvarleva från en era då man inte kastade något bara för att man slitit hål i tyget. Bara det att man faktiskt slet ut sina kläder och inte skeppade dem för att man tröttnade - ack, vilka tider! Jag blir förförd, nostalgisk och ser allt i ett romantiskt motljus. Det måste helt enkelt flytta in fler patches hos mig i höst.

Efter beslutet känner jag mig faktiskt redan lite manligare. Så ja tack - jag tror att jag tar hela makten och hela lönen också medan jag ändå håller på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar