Allt kan hända

Ambientes Cute-kollage bjuder bland annat på Nica Zupanc fina grejer, Constance Guissets sköna lampa och skymtar inte Anders Jönssons gjutjärnskatt där också? Alla kollagen kommer från Ambiente.

Här kommer så den utlovade trendspaningen som vi journalister fick oss till livs av Nicolette Naumann i går. Hon var noga med att poängtera att det här inte är profetior på lång sikt, som de som smått legendariska Li Edelkoort brukar stå för, utan vad Ambiente och trendspanar-teamet Bora Herke Stilbüro tror kommer att vara stort under nästa år. Inga större överraskar väntar och som bättre män än jag redan konstaterat är de fyra trenderna så allmänt hållna att man kan stoppa in nästan vad man vill i dem, men med det sagt finns det som alltid något lockande i att trendsia.

Första trenden Naumann presenterade bar det ljuvliga namnet Cute och hur värjer man sig mot det? Här kommer vi att se ett 50-tal filtrerat genom vår egen tid med nostalgiska mönster och traditionella material. "Inbjudande" var rubriken och det är väl precis det allt handlar om, vi pratar romantik, broderier, djur, pasteller, band och spets ställt mot mer grafiska element. Naumann och annat folk som, till skillnad från mig, önskar sätta etiketter som "feminint" och "maskulint" på interiörer lär kladda den föregående över hela Cute-inredningen, vilket också gjordes under presentationen till min stora irritation. Referenser som dök upp var också Chanel, Gossip Girl och "tongue-in-cheek charm".


Andra trenden kallas Raw och är väl till viss del självbeskrivande. Här talas om "ett autentiskt utseende" utan att för den skull alltid vara autentiskt. Den tidiga industrialismen åkallas och vi kommer att se material som gjutjärn, aluminium, koppar, industriglas och gummi. Till detta läggs keramik, sten, hempa och grovstickat ull som komplement.

Sen kommer Refined med en mer avskalad estetik som gör bruk av de finaste materialen och den mest innovativa forskningen. Det är nedtonat utan att vara trist, minimalistiskt utan att vara monokromt och lyxigt utan att vara pråligt. En slags 90-talsrevivel med 2010-talstouche, kanske. "kvalitet" är honnörsordet framför andra. God smak, om nu någon minns det begreppet i dagens postpost(post?)moderna samhälle.


Sista trenden som presenterades kallas Mash, efter något så prosaiskt som mos antar jag. Den kallas "Multikulturell", fast inte av mig. Här är det känslan av etnicitet snarare än den faktiska som eftersträvas. "Blanda på bara, det har inget att göra med äkta etnicitet", menade Naumann. Här möter alla kulturer varandra - i alla fall imaginärt. Det är drömmen om the global village, snarare än byn själv. Vi ser massor av färger och mönster och medvetna krockar mellan material som bambu, glas, sköldpaddsskal, koraller och snäckor. Hon talade också om barnkalaset som en trend - drömmen om den glada uppväxten med balonger och polkadots som en trygg tillflykt när verkligheten vässar klorna. Det sistnämnda ledde för övrigt Naumann in på ett intressant resonemang om att inredningsbranschen klarade den ekonomiska krisen relativt bra tack vara/på grund av att inredningsprylarna får människor att kännas sig säkrare i en osäker värld. Det hade jag gärna velat höra mer om, men då var det dags att gå hem igen över glashala Skeppsholmsbron.