torsdag 24 juni 2010

It Takes a Lot to Laugh, It Takes a Train to Cry

SJ:s äldre tåg är förvisso lite mer charmiga än de nya med avskyvärda blonda träfaner och obekväma säten men lyxigt, mystiskt och lockande - nej, det tror jag ändå inte.

När slutade det egentligen att vara glamouröst att åka tåg? Och varför? De har ju en sån romantisk och tragisk historia; folk har dött för att rälsen ska komma på plats, vi har sett Bogart vänta på Bergman i ett moln av rök på stationen och hört Bruno Anthony och Guy Haines planera rafflande mord sittande i en bekväm kupé. Nu känner man sig mest som en loser utan tillgång till bil när man kliver ombord. Jag kan inte låta bli att åtminstone delvis skylla på inredningen. Tågen som cirkulerar i Mälardalen har ju en interiör bara en mor skulle kunna älska, eller i det här fallet kanske en konduktör. De lite äldre tågen har, om man känner sig vänligt sinnad, en viss charm med sina (nytrendiga) mintgröna väggar och ställbara stolar men det finns inget förmildrande överhuvudtaget med de nyare vagnarna. Vi snackar inte The Darjeeling Limited här inte. Och stolarna är inte ens bekväma så kom inte dragande med funktion före form. Om makthavarna verkligen ville att folk skulle överge bilen och dissa flyget så skulle de samla ihop de skarpaste hjärnorna och låta dem cirkulera i landet tills de hade formgivit det perfekta tåget som inte bara var bekvämt att åka i utan också speglade lite av den spänst och elegans vagnarna en gång haft. Damn it: Jag vill också se mitt enorma bagage (givetvis i matchande väskor med monogram) bäras ombord medan jag gråter ensam i min kupé för att min älskare inte syns till på stationen och sedan färdas mot nya djärva mål ackompanjerad av hjulens dunkande.


Söta och prydliga skyltar men verkar inte nödbromsen lite för klen för att stanna tåget?
Det känns snarare som om den skulle falla sönder vid blotta tanken på panik.


Det må vara inne med mintgrönt för tillfället, men det hindrar inte tåginteriören från att kännas lite tam. Och jag måste bekänna mig till skolan som anser att om man ska satsa på gardiner så får man se till att satsa fullt ut och inte ha några tunna trasor hänga som döda sillar runt fönstret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar