En herrgårdssägen

Man kan aldrig få för mycket marmor.

I morse vaknade jag i arla morgonstund och det första jag sa till mig själv var ett bestämt: Raring, du borde umgås lite mer med marmor. Eller nej, givetvis gjorde jag inte det. Men det kanske jag borde. Det är ju så vansinnigt stiligt. Man skulle kunna gå så långt som till att säga att det är ett av mina absoluta favoritmaterial med sina konnotationer av överflöd, konstnärlighet, återhållsamhet, klassisk skönhet... Kort och gott minner det både om någon slags elegans från svunna tider och är ett material för Sverige i tiden. Evigheten, det är vad det symboliserar - evigheten!

Nog med snömos. Var på pressfrukost i nya gallerian Mood Stockholm i går och där huserar bland annat Royal Copenhagens butik/restaurang. Ganska förtjusande och inredd med frikostiga mängder av ovan nämnda material. De ansvariga arkitekterna från Wester + Elsner berättade att de hämtat inspiration från porslinet som säljs, högborgerliga våningar och nedtonade smörrebrödsrestauranger. Fint så. Ännu finare var att de hittat hantverkare som med precision lagt de rejäla marmorrutorna. De var överförtjusta. Jag med.

De röda stolarna var en av de första sakerna i inredningen som spikades.

Så här fina är kakfaten. De är också ägarnas favoriter.