 |
| Scarlett verkar sannerligen inte lida av pandaögon. |
Det här med övning och färdighet är begrepp som går
so so att greppa vissa dagar. Jag tror att det är därför som nagellack fortsätter att regera i min sminklåda, liksom så enkelt att lyckas med. Just nu firar jag och mina välmålade labbar triumfer (grabbade åt mig chanel-snyggingen
graphite häromdagen. Vilken elegant! Perfekt nu när det lackar mot jul...ha ha...). I alla fall om man jämför med mina ruskigt illa målade "sotiga" ögon. Jag fick nämligen för mig att splasha ut på en svart, exotisk
YSL-ögonskugga igår. Den ser så tjusig och glittrande ut i sin bedårande guldfärgade ask, värsta sirenen. Men med svart och exotisk kan tydligen också menas ful och smetig. Lika rart som mina naglar blänker lika klunsigt stirrar mina ögon numer ut på världen. Det ser ut som om jag inte sovit ordentligt på en vecka. Och inte på det bra sättet, kan tilläggas.
Det här med ögonmakeup är en slippery slope; precis som när man desperat försöker rädda situationen efter att verbalt ha klampat i klaveret. Man fortsätter och fortsätter - och allt blir bara värre och värre. Men.Man.Kan.Bara.Inte.Sluta. Jag skyller inte ifrån mig, jag bet av mer än jag kunde tugga.
Enought already. Jag slänger in handduken och tvättar bort eländet. Och går och lägger mig och surar. Men jag säger som Scarlett O'Hara: "Jag ska tänka på det alltsammans i morgon. I morgon är åter en dag." Och om Rhett dyker upp eller inte bryr jag mig
franky inte ett
damn om. Men ögonmaken ska i alla fall sitta som en smäck. Senare i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar