Sex in Society

Horskor?

En ung, snygg italienare i dyr bil försökte ragga upp mig i förmiddags. På Malmskillnadsgatan. Tillfällighet - I think not. För sjuttiotalister är kontexten som bekant allt. Jag blev så chockad att sanningar som tidigare verkat oomkullrunkeliga plötsligt verkade gå att... ja - runka på. Har hororna snyggat till sig rejält sedan sist eller hade han Dolly Partons devis "It's expensive to look this cheap" ringandes i bakhuvudet? Vad exakt var det som fick mig att se ut som en working girl, förutom den otvetydigt upptagna minen jag sportade? Var det kjolen (kort men inte för kort, eller det var i alla fall vad jag trodde), skinnjackan (så väldigt praktisk om man blir tagen mot en skitig betongvägg) eller måhända skorna? Jag ångrar förstås bittert att jag inte frågade honom. Vad är jag för slags grävande journalist egentligen? 

Det fick mig i alla fall att fundera på det här med billiga vs klassiga looks. På pappret är det så enkelt med gränsdragningar (titta bara på Afrika) men uppenbarligen kan en persons hora bli en annans horrör. Några saker torde dock de flesta vara överens om leder raka vägen in till Hookerville: riktigt korta kjolar i kombo med rejäla urringningar, höga klackar, stort hår och massor med smycken. Men hell's bells - det kan ju också vara en stående beskrivning av i stort sett alla Dolce & Gabbanas kollektioner sen de började i mitten av 1980-talet.

Klurigt värre alltså. Det här med chic är som ni vet ett begrepp som högliga fascinerar mig. Tricket är att klara av balansgången mellan uppenbart och underbart utan att det bara blir underliv av alltsammans. Kokar det ned till attityden? Undertecknad vill naturligtvis av lättförklarliga skäl inte tro det. Det enda som är värre än att bli tagen för en prostituerad vore väl att få stämplat i pannan att man dessutom har tappat all panasch. "I'v gone from saint to whore and back to saint again, all in one lifetime", konstaterade Ingrid Bergman. Världen rör sig definitivt snabbare nu för tiden. Den resan gjorde jag just på fem minuter.

Kunde man ha hanterat situationen bättre och fått honom att hävda sin ståndpunkt hårdare? Mycket möjligt, men jag är i alla fall nöjd med att ha snoppat av honom med ett styvt "Bye, I have to work now".