torsdag 12 april 2012

Som någon annan bäddar

Till och med den galet fula fasaden ser lite söt ut på bild. Utan retusch.

Pop quiz, hotshot - vad är glåmigt, ledbrutet och lindrigt sagt missbelåtet? Vi snackar undertecknad efter några nätter i en vansinnigt oskön säng på landet. Kände mig faktiskt lite som Harry Palmer, minus det blonda hårsvallet, de chica glasögonen och de fräcka replikerna. Vad har det då med Hotel Brianza i Bologna att göra, undrar ni säkert. Inte mycket egentligen förutom att de var lyckliga (?) innehavare av de hårdaste sängar jag någonsin haft det tvivelaktiga nöjet att luta mig tillbaka i. Sängen på landet bleknar vid jämförelsen. För att undvika att helt knäcka revisar och annat som sticker ut behövdes grundas med handdukar från badrummet och huvudkuddar, som i ärlighetens namn inte var särskilt mjuka de heller.

Det roligaste med etablissemanget är dock att det var så vansinnigt fult, helt utan minsta spänst, men trots det, mot alla odds, faktiskt lyckas med konststycket att se lite lagom charmigt fulsnyggt ut på bilderna. Kameran ljuger aldrig? Ha!

Det förtjusande elementet. Som, så klart, var avstängt.

Ingen risk att man snor med sig den hårtorken. Alls.

Det framgår inte riktigt hur genomfult det var. De här lysknapparna kan ju tyckas ha karaktär.

Ful, opraktisk krok i brun sjuttiotalsplats.

Trivsamt. Verkligen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar