Till vildingarnas land

Wild at Heart heter fondväggen. Passar kanske som beskrivning på hela utställningen.

 Mycket att göra nu, gott folk. Var exempelvis på besök i Eskilstuna i helgen och passade bland annat på att gå på stadens förtjusande konstmuseum. Där fanns en liten, rar utställning med Beata Bouchts illustrationer, vilka jag har gått och sneglat lite på sedan jag såg serien Flora till Lisa på Designista för evigheter sen. De är subversivt girly på ett sätt som gör att man bara måste slänga ett närmare öga.

"Beata Bouchts bilder har ibland betraktats som överlastade. 'Det finns en vila i det övermäktiga', säger hon själv om sin maximalism, och fortsätter att vidareutveckla sina problemområden i stället för att jobba bort dem. Kanske något som fler av oss borde överväga som kreativ livsväg!" Detta skriver poeten och skribenten Aase Berg i utställningstexten. Jag har alltid lite svårt att ta något Berg säger eller skriver på allvar efter den legendariskt pretentiösa utsagan När man skriver skapar man världen som fälldes på en (förmodligen legendariskt pretentiöst) poesikväll på universitetet för en livstid sedan. Men dra mig baklänges på en liten vagn - här verkar hon ha kommit något på spåren. En sevärd utställning hur som helst. 2012 börjar lovande, som sagt.

Blått blod och liljevita händer

Gillar Nille Svenssons nytolkning av det klassiska blåvita kinesiska porslinet. Utsläpp, döda fiskar och elände. En perfekt början på året, eller hur?

Eftersom jag redan hunnit med att på väldigt lösa boliner bli anklagad för att vara småborgerlig i år såg jag det som en naturlig fortsättning att besöka nyrenoverade Svenskt Tenn som nu är tillbaka i de anrika Strandvägenlokalerna. Så stiligt det har blivit, även om jag faktiskt fortfarande föredrar de temporära på bion. De hade en charm och intimitet som de här snofsiga rummen saknar. Är dock väldigt intresserad av att avnjuta ett (förvisso ytterst borgerligt) afternoon tea i butikens nya tesalong. Tittade in som snabbast i dag, men saknade passande outfit - och sällis.

Diggar också affärens slogan: "En magisk värld av ting", så förtjusande materialistiskt. Passar som en smäck på Östermalm, non?

Mullvaden

Passar herrarna i mullvadsfärgat eller vadå?

Herregud, söta ni - 2012 börjar verkligen förtjusande. Jag har äntligen varit i väg på bio och njutit av sublima Tinker Tailor Soldier Spy. Förväntningarna var givetvis kolossala, skyhöga, inte av denna världen. Men allt föll på plats. Filmen är perfekt: fotot utsökt, de tredelade kostymerna to die for, interiörerna en fascinerande blandning av hemlighetsmakeri och byråkrati, rekvisitan fantastisk, dialogen välskriven, skådespelarinsatserna fläckfria och Gary Oldman förstås beyond bedårande. Ge karl en Oscar. Ge en till dem allihop!

Färgtonerna är värda en uppsats i sig; mörkt grönt, grått och brunt i oändliga variationer. Bra, bättre, bäst. En dimmig, disig brittisk atmosfär punkterad av små ljusblå, gula och röda accenter. En dubbeldäckare som kör förbi, en matchande slips och näsduk, ett barns alldeles för små glasögon. Elegant, sofistikerat, spännande. Vem bryr sig om huruvida det är djävulen eller gud som finns i detaljerna om omsorgen om dem gör konsten så här bra? Jag ser redan fram emot att se om den. Snart.

Herr Uggla

Vis och snygg - den som ändå vore uggla. Det här var för övrigt en av mina absoluta favvoböcker när jag var liten.

Ciao raringar och god fortsättning! 2012 kommer att bli bedårande, det är jag helt säker på. Har en smula dåligt samvete för att ha lämnat er, era stackare, vind för våg så länge. Ursäktar mig med julen och jobbet samt lovar bättring. Fast inte i dag. Nu lämnar jag er med den här förtjusande knappugglan som min bästis förärande mig i julklapp. Helt fantastiskt söt. Det är en buttongufi och tillverkad av gamla modeknappar. Idén är så rar att man smäller av. Fick en vid något pressevent förra året men den här är ännu finare. Chanel + vintage + diy + pistagegrönt = succé. Det är så man behandlar en flicka. Yeah!